SVT Play: Så drabbas de utförsäkrade — 2017-11-22. Kan ses till 2018-11-22

Senast uppdaterad 2017-12-26. Denna text kommer att behöva redigeras och uppdateras ytterligare men lägger upp texten så länge ändå ifall någon har nytta av den.

Förkortningar:
AF = Arbetsförmedlingen.
FK = Försäkringskassan.
SGI = Sjukpenningrundande inkomst, dvs det belopp som din sjukpenning beräknas på.

En mycket informativ sändning och diskussion om hur sjukförsäkringen fungerar, en del av problemen som finns, viktiga saker att vara medveten om för att förhoppningsvis undvika att hamna alldeles snett om man blir långvarigt sjuk. Här kommer några citat och utdrag från sändningen med tidsangivelser så att du lätt kan lyssna själv.  Observera att citaten inte alltid, men ofta, är på ordet exakta. Sannolikt kommer denna texten att byggas på (och redigeras) senare då det finns mycket av värde att skriva ner från denna sändning, samt det finns även en del att ytterligare resonera om avseende problem och konsekvenser med dessa regler som framkommer.


~ 08:30 fram — Phillip Eldon, förbundsjurist på Kommnunal:

”Det finns ganska många sjukdomstillstånd idag som inte går att verifiera objektivt. Likväl ställer Försäkringskassan krav på att läkarintyget ska ange objektiva fynd vid dessa diagnoser.”

”Kassan verkar ha en annan uppfattning än lagstiftaren om hur ett läkarintyg ska vara utformat och vilka uppgifter det ska innehålla.”

~ 06:47 — Phillip Eldon igen avseende vad lagstiftaren/regeringen har sagt i propositioner (från 1995 och 2003) om vad ett läkarintyg ska innehålla:

”Det läkaren ska bedöma är i första hand den försäkrades medicinska status och hur det påverkar funktionsförmågan. Och läkaren ska också ange vilka arbetsuppgifter den försäkrade har och arbetsförmågans nedsättning i relation till dessa. Och så betonade man också att det läkaren ska intyga vid sjukskrivning, det är endast sådana förhållanden som läkaren kan ta ansvar för med utgångspunkt i sin medicinska kompetens.”

Kommentar: Det som verkar vara problemet i många fall är att läkarintyget ställer kvar på objektiva fynd och objektiva orsakssamband som vad gäller många sjukdomstillstånd, diagnoser och diagnoser i samverkan inte går att säga med den säkerhet som Försäkringskassan många gånger kräver för ett godkänt intyg. Det går sannolikt många gånger egentligen inte att säga särskilt objektivt och säkert ens med en fördjupad försäkringsmedicinsk utredning. Där patienter till exempel ska ”gå fort i en korridor med massa folk i” och diverse andra tester under observation för att se om det syns utanpå om patienten får mera ont, får sämre mående där och då eller senare, på natten, försämrad/utebliven sömn, eller som byggs på successivt under lång tid? (återkommer om hur olika arbetsförmågeutredningar kan se ut och patienters upplevelser av dessa). Att allmänläkaren då på sin mottagning ska kunna yttra sig om detta borde väl de flesta inse inte är rimligt och inte heller möjligt?

Läkaren kan alltså inte utifrån vare sig sin egen, eller någon annan medicinsk kompetens som finns idag, intyga med den grad av objektiv säkerhet som Försäkringskassan (och i flera fall domstolarna) kräver.

Borde läkare, Försäkringskassa och domstolar ibland ställa sig frågan ”Kan detta stämma?” avseende det patienten beskriver om sina problem och hur det påverkar arbetslivet och vardagen? Om svaret är ja, så blir nästa fråga om det verkligen är möjligt att verifera detta så objektivt som verkar krävas idag? Att då ändå bita sig fast i dessa höga krav på objektivitet har ju då ingen relevans utan kommer bara att bryta ner patienten, samt få intygsskrivare och bedömare att ge upp till slut.

~ 17:00 — Här tas begreppet ”normalt förekommande arbete” upp av förbundsjurist Phillip Eldon. Han ser tillbaka på begreppet historiskt och hur det länge var ytterst osäkert vad det egentligen innebar. Att det sedan i samband med någon dom 2008 (var det väl?) blev tydligare. Då sa HFD att det inte skulle handla om väldigt anpassade arbeten utan om mera normala arbeten som dessutom förekom i någon rimlig omfattning på arbetsmarknaden.

Sedan ändrades reglerna i och med regeringsskiftet till alliansen och formuleringen ändrades till ”den reguljära arbetsmarknaden” som skulle innebära ett större mått av anpassningar och därmed hårdare krav på nedsatt förmåga för att få vara sjukskriven efter dag 180. Återigen var difinitionen mera osäker vad det egentligen innebär, var gränserna gick. 2012 tror jag det var så kom en HFD-dom som klargjorde rättsläget en del men kort därefter så ändrades återigen begreppet tillbaka till ”normalt förekommande arbete”. Dock är Phillip Eldons uppfattning att den mera restriktiva tolkningen ändå lever kvar, dvs i praktiken så bedömer man ändå i viss mån enligt ”den reguljära arbetsmarknaden”.

Kommentar: ”Normalt förekommande arbete” gäller alltså sjukpenning. Vid gäller sjukersättning så görs bedömningen mot ”förvärvsarbete på arbetsmarknaden”, vilket är ett vidare begrepp, dvs det omfattar fler arbeten än vid ”normalt förekommande arbete”. Läs mera i vår grupp…


~ 20:35 Skydda sin SGI”I princip så krävs det att när en försäkrad får ett avslag från Försäkringskassan så ska personen första vardagen efter att ha tagit del av beslutet skydda sin SGI på nåt annat sätt. Ett sätt för den som har en anställning är att återgå i arbete i ordinarie omfattning, men det vanliga är att personen är sjukskriven från det där arbetet och inte kan utföra det så det är oftast ingen framkomlig väg för personen. Ett annat sätt för personen att skydda sin SGI är att vara arbetssökande. Man måste stå till arbetsmarknadens förfogande.”

Läs mera om SGI-skydd i vår grupp…

Två saker här:

  1. Dels så pratade man här framförallt om den hårdare bedömningen vid dag 180, dvs då man av FK kanske fortfarande inte bedöms klara sitt ordinarie arbete men att man bedöms klara ett ”normalt förekommande arbete” på den öppna arbetsmarknaden. Då kan man alltså istället gå och anmäla sig på AF som arbetssökande och på så sätt skydda sin SGI. Rimligen borde man också kunna göra detta även tidigare om man själv inte anser att man klarar av sitt gamla arbete (inte säker på detta dock). Läs mera nedan om vilka risker som finns avseende att skydda sin SGI vid övergången från sjukskrivning till att skickas till AF.
  2. Vår kommentar: Du kan kanske ha lite extra tidsfrist eftersom det står”efter att ha tagit del av beslutet” så borde det kunna innebära att du faktiskt kan ha någon eller några extra dagar på dig trots allt. Du kanske inte öppnar posten förrän efter någon eller några dagar. Det är inte ovanligt att det kan bli så när man är sjuk och har bristande ork. Således bör du ha i alla fall några dagar på dig att gå till AF efter att brevet dimper ner i din brevlåda (en gissning). Men du gör nog ändå säkrast i att gå till AF första vardagen efter att du öppnat brevet ändå om du nu skulle öppna det direkt den dagen det kommer och nu när du vet hur sjukt snäva dessa regler är. Dock spelar det också roll vilken kod du skrivs in med på AF (se nedan).

~ 24:10 fram — ”Det är inte helt ovanligt att den som får avslag går till Arbetsförmedlingen och då får veta att ”Nej, du får inte skriva in dig här”
ibland av det skälet att personen har en anställning. Men som jag förstår det så har även en person som inte har en anställning rätt att skriva in sig på Arbetsförmedlingen.

”Beroende på hur det sökande formulerar sig vid sin första kontakt med Arbetsförmedlingen så avgör det vilket SGI-skydd personen får, om hen får något skydd alls.”

~ 25:20 ”Arbetssökande med förhinder” (kod14?) — Det ska tydligen vara en impuls för ytterligare utredning men så görs inte alltid. Istället blir den försäkrade av med sin SGI…

~ 26:40 fram”Lagstiftaren har i olika sammanhang sagt att Arbetsförmedlingen ska godta Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan. Det görs inte riktigt idag alla gånger.”

~ 30:18 — Här pratar Försäkringskassans företrädare om när möjlighet finns att skjuta upp prövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden efter dag 180 i sjukskrivningen. Dvs när man man fog kan förvänta sig att den försäkrade kan komma tillbaka till sitt ordinarie arbete före dag 365 i sjukskrivningen. Bl a får det inte vara en otydlig diagnos men det är flera saker som vägs in.

~ 32:55 — Här tar Försäkringskassan återigen upp detta med att det endast är i 3 procent av fallen där FK och läkaren/individen inte är överens, dvs endast i 3 procent av fallen där sjukskrivningen inte beviljas. Det låter märkligt med tanke på hur kraftiga reaktioner det finns både från patienter och läkare avseende Försäkringskassans hårda bedömningar. Kan det verkligen stämma? Finns det någon motsvarande statistik som förs från läkarhåll? Finns det något i sättet att mäta som kan förklara denna trots allt låga siffra?

~34:30 — Här pratar Försäkringskassan om kravet på objektiva undersökningsfynd vid svårbedömda diagnoser (till exempel vid en av de många diagnoser där sådana av diagnosens natur inte finns). Hon säger att det Försäkringskassan går ut med och pratar om internt är att läkarintyget inte bara kan innehålla uppgifter från vad patienten säger utan att läkaren även ”med sin medicinska kompentens måste kunna värdera…” eller något sådant och att det då ska vara gott nog. Kanske hade det varit bra om de gått ut med det till läkare också och inte bara internt?

~ 55:15 — Kod14 (”Arbetssökande med förhinder”): Utredning ska göras, men görs inte alltid. Men uppenbarligen tar man sig ändå rätten att bara nolla den sjukpenninggrundande inkomsten utan sådan utredning och sedan säger man bara ”Vi är ledsna det går inte att ändra på i efterhand” (citat från en av åhörarna i programmet).

~ 55:29 — Moderatorn med frågor om SGI-skydd: Anser sig så sjuk att man inte kan arbeta vid kontakt med AF. Risk att AF-handläggaren bedömmer att detta är en person som förmodligen inte kommer att vara särskilt aktiv i att söka jobb och därför placerar den sökande i en kod som gör att personen ifråga blir av med sin sjukpenninggrundande inkomst.

~ 56:14 — Företrädare för Arbetsförmedlingen om SGI-skydd: Det finns ju en sådan risk (att bli av med sin SGI) men precis som man sa tidigare så ska ju då, vilket inte alltid görs, en sådan utredning göras.

~ 1:04:55 — Mer om ”normalt förekommande arbeten” som är det som arbetsförmågan ska bedömas emot efter dag 180.

~ 1:46:20 — Försäkringskassan om att forskningen säger att det vid lättare psykisk ohälsa alltid är bäst att behålla kontakten med jobbet. Att detta är det enda man vet säkert i dessa fall. Hon säger även att detta är något som de hela tiden håller aktuellt hos sina handläggare.

Jag är osäker på om hon sa ”alltid” eller ”nästan alltid”. Uttalandet låter dock väldigt kategoriskt. Överhuvudtaget så är väl Försäkringskassans formuleringar hela tiden om hur viktigt det är att ”snabbt komma tillbaka i arbete”. Jag tycker mig både ha läst och hört många med stressrelaterad ohälsa som blir just extra stressade bara av dessa formuleringar, men ännu mera av Försäkringskassans ständiga påtryckningar och prat om vikten av att ”snabbt” komma tillbaka i arbete. Återkommer eventuellt senare med länkar från just forskning som säger något annat avseende detta.


Här en artikel i Kommunalarbetaren från 2013-10-18, där Phillip Eldon är med: Jurister ska lyfta sjukfall”Phillip Eldon och Anna Kers är Kommunals första förbundsjurister”.


Ytterligare tankar om detta

Problemscenario utan lösning?
Låt säga att du får avslag på din ansökan om sjukpenning som du avser att begära omprövning på och senare överklaga om omprövningen inte går igenom. För att skydda din SGI så måste du då första arbetsdagen efter du tagit del av beslutet antingen gå tillbaka till ditt arbete eller gå till AF för att skriva in dig som aktivt arbetssökande. Blir inte detta återigen ett moment 22? Om du gör någon av dessa saker så är väl det på något sätt en bekräftelse av att du godtar att FK haft rätt i sitt beslut om att avslå din ansökan? Hur ska du då kunna lyckas både hävda att du står till arbetsmarknadens förfogande och söker arbete aktivt eller arbetar i ditt tidigare yrke och samtidigt hävda att du inte klarar detta för att FKs beslut är felaktigt? För helt uppenbart gör FK fel ibland. Det kan helt säkert även FK hålla med om och det är därför vi har domstolar etc.

Om du kommer till AF så är det i alla fall förhoppningsvis så att alla parter anser att du i vart fall behöver ett anpassat arbete och hjälp av AF för att hitta detta eventuella arbete som kanske kan fungera. Kanske fungerar det då att faktiskt försöka hitta detta och därmed vara ”medgörlig” så att säga? Trots allt är det såklart bra om det går att hitta en väg till arbete som fungerar (för inget hade väl varit bättre än att kunna slippa FK och AF? Det tycker nog de allra, allra flesta). Kanske går det under dessa förutsättningar att ändå fortsätta att hävda att du ändå anser att FK har fel i sitt beslut men ändå både ”medverka i din rehabilitering” och i den väg som FK och AF anser du ska vandra i detta system?

Alternativet att inte skydda sin SGI på AF för att bara begära omprövning och sedan överklaga är ju synnerligen ekonomiskt osäkert. En ekonomisk osäkerhet och fattigdom som kan knäcka den friske? För om du går till AF och försöker så framgår det ju också av sändningen ovan att det ska/bör finnas möjligheter till en förnyad prövning och möjlighet att få återkomma till sjukpenning. Så var ju också fallet med stupstocken som Alliansen införde om jag förstått rätt. Dvs att man med ca ett års mellanrum hela tiden ska skickas tillbaka till AF för ett nytt försök och en ny bedömning under minst tre månader för att se om man denna gång kan komma tillbaka till arbete.

Förslag på förändrade regler avseende SGI-skydd

Se separat inlägg.


Frågan som de flesta nog kan ställa sig är om alla dessa olika ersättningssystem och den stora risken att ramla mellan dem och inte få någon ersättning alls i princip kanske är mera destruktiv och kostsam för samhället än en mera enhetligt och enkelt system.

Hur hade det sett ut med någon form av medborgarlön/basinkomst? Då hade man kanske sluppit bryta ner människor (och intygsskrivande läkare m fl) och istället kunnat inrikta sig på just rehabilitering och vägar vidare, framåt. Där inte så mycket kraft går till kontroller och försök att hålla reda på alla regler för att inte hamna på gatan i princip? En basinkomst som successivt fasas ut vid arbetsinkomst? Är ju faktiskt på ett sätt lite likt ”jobbskatteavdraget” i tanken. Enda argumentet emot basinkomst är väl egentligen tanken/tron att människor inte vill arbeta, ha en struktur i sin vardag, arbetskamrater osv?

Faktum är ju också att det både idag och genom åren lagts massor med pengar på både meningslösa och destruktiva ”åtgärder” hos AF och så har det varit under många, många år. Där folk under valår slussats in i olika program och utbildningar för att dölja arbetslöshet så sifforna ser bra ut. Ibland eller till och med många gånger fullständigt meningslösa saker.

Kan vi skapa ett bättre system? Hur?


Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s